Försäkringsföretagen behöver lägga ned mycket tid och kraft på att inrätta sig efter och följa regelverk som kan vara både omfattande, detaljerade och samtidigt oprecisa i sin utformning. I rapporten Omvärldstrender 2019 redogör Svensk Försäkring bland annat för delar av den omfattande reglering som försäkringsbranschen ska hantera.
På försäkringsområdet har regleringsaktiviteten på EU-nivå varit hög under åren efter finanskrisen 2008. Flera omfattande och centrala regelverk har införts. Nu avtar dock regleringstakten hos EU-institutionerna, i vart fall tillfälligtvis.
Försäkringsföretagen kommer framöver att behöva lägga ned mycket tid och kraft på att inrätta sig efter och följa regelverk som kan vara både omfattande, detaljerade och samtidigt oprecisa i sin utformning. Det blir en allt större utmaning.
Att regelefterlevnaden blir en allt större utmaning i försäkringsverksamheten har inte sällan sin grund i brister i regleringsprocessen både inom EU och nationellt. Regler tas fram på olika nivåer och av olika aktörer i processer som alltför ofta kännetecknas av stark tidspress och brister när det gäller genomlysning, samordning, insyn och dialog med de som berörs, säger Svensk Försäkrings chefsjurist Johan Lundström.
Rapporten pekar på att ansvaret för att rätta till bristerna när det gäller kvaliteteten i lagstiftningen och rättssäkerheten i regelgivningen vilar på lagstiftaren.
─ Även om bristerna är allvarliga finns det positiva tecken som ändå talar för att det går att vända utvecklingen. EU-kommissionen har till exempel visat engagemang för att förbättra EU-lagstiftningen. Också försäkringsbranschen kan bidra till bättre reglering bland annat genom att fortsatt uppmärksamma dessa frågor och bidra med konstruktiva förslag till förbättringar.
Regleringsavsnitt belyser också de mest centrala regelverken för försäkringsföretagen för de kommande åren. Det gäller bland annat reglering om distribution av försäkringar, tjänstepensionsverksamhet, redovisning och bekämpning av penningtvätt.
