Svensk Försäkring ställer sig i huvuddrag bakom Klimatanpassningsutredningens slutsatser och förslag, även om det i vissa delar kunnat bli tydligare. Utredningens förslag kommer att flytta fram positionerna för att bättre anpassa Sverige för de kommande klimatförändringarna. Vi kan dock konstatera att många frågor återstår att lösa.
Utredningen fastslår att staten i princip inte bär något ansvar för klimatanpassning utan det har kommunerna genom Plan- och bygglagen (PBL). Mot denna bakgrund hade det varit önskvärt att utredningen gått längre och lämnat förslag på hur befintlig bebyggelse ska kunna inrymmas i klimatanpassningsarbetet. Vi anser att det naturliga hade varit att kommunen även här pekas ut som ansvariga och inte som idag, fastighetsägaren.
Det kommuner främst behöver göra är att genomföra en riskinventering av klimathoten och utforma en klimatanpassningsplan för de riskutsatta områdena. En sådan riskinventering måste omfatta såväl ny- som befintlig bebyggelse. Därtill bör även klimatanpassningsplanen omfatta befintlig bebyggelse.
Ett antal kommunerna har redan genomfört en sådan kartläggning, vilket visas av Svensk Försäkrings och IVL Svenska Miljöinstitutets årliga rankning av kommunernas strategiska klimatanpassningsarbete. Flertalet kommuner har dock inte genomfört någon riskinventering.
Utredningen föreslår Boverket som den myndighet som ska samordna klimatanpassningsarbetet. Svensk Försäkring menar att myndighet inte kan utses förrän ansvarigt departement utsetts. Detta krävs för att få klara mandat till klimatanpassningsarbetet.
Boverket har vidare ingen erfarenhet att se på ekonomisk skada då det inte ligger i deras uppdrag. Om det förväntas att byggnader ska kunna ha ett försäkringsskydd i framtiden för klimatrelaterade skador så måste även de ekonomiska värdena ligga till grund för vägledning och klimatanpassning. Boverkets hantering av PBL gäller bara nybyggnation, medan förebyggande arbete till största delen rör befintlig bebyggelse.
I utredningens uppdrag låg ge förslag på hur detta ska finansieras. Men när kommunerna inte känner till sina risker, vilket framgår av den kartläggning som Svensk Försäkring gjort i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet, är det omöjligt att föreslå en finansiering. Först efter en kartläggning kan kommunerna göra en kostnadsberäkning för de klimatanpassningsåtgärder som behöver vidtas varefter en finansieringsmodell kan föreslås. Vi delar således utredningens bedömning avseende finansieringen. Sannolikt kan dessutom många åtgärder ingå i kommunens sedvanliga underhållsarbete. I de fall extraordinära kostnader – som inte drabbar alla kommuner – anser vi att det dock finns skäl att se på annan finansiering.
Vi delar utredningens slutsatser att dagvatten till stor del – och särskilt från skyfall – måste hanteras ytledes. Detta kräver för många kommuner en förändrad strategi och samarbete mellan olika aktörer inom kommunen. Varje kommun bör således agera för att samrådsförfarande ska ske med berörda enheter inom kommun vid planering för skyfall.
Svensk Försäkring ställer sig bakom förslaget att kommunen ska kunna avslå bygglov enligt gammal detaljplan när det är olämpligt ur ett klimatperspektiv. Det finns inte skäl att bygga på sig nya problem.
